Idag har jag vart med Johanna som sagt. Vi gick höstpromenad och fikade. Kladdkaka med hallon- och kokosröra och hallonte. Plus varsin mandarin. Skitgott!!

Sedan var det match. Vi förlorade, synd det var jämt. och gissa vad. Jag har sett sveriges bästa innebandyspelare. kanske till och med världens, för som pappsen sa, Sverige har  ju världens bästa lag och han är bäst där så då är han ju liksom världens bästa spelare. Han är iallafall skitbra. Det var coolt. Sedan såg jag Jihde också. Ja hela gulblåa landslaget såklart. Klå de ni.

Sen suck och stön så har ju våran bil bestämt sig för att lägga av. Lagom kul, jag fick cykla hem. Det tog 50 min, jag cyklade snigel, jag hade ju faktiskt spelat match. Och det är inte  världens lättaste uppgift att cykla med en gigantisk väska ( toufbag, jag har ingen som helst aning om hur det stavas ). ( så fick jag klämma in lite gnäll också höhö )

Hemma fick mamma och pappa beskåda min sönderslagna kropp. Jag överdriver bara lite. Okej blåslagna ben. Det är fint med färgskiftande ben tycker jag, speciellt de röda områden med vita prickar i, finfina avbildningar av innebandybollar. Men ont gör det.

Såpp vad händer imorgon då? jag och tjejorna Sara och Johanna drar en tripp till Stockholm. I övermorgon vankas halloweenparty!! Låter det najs så säg.

puss o hej ( ofrivilligt rim där på slutet )